Half Dome

On the fourth day, Polly decided to climb Half Dome. Not on the famous cable route up the back (it was closed for the season anyway), but in the air. Half Dome's north face rises almost straight up from the valley floor. It is 1,500 metres of smooth granite, polished by a glacier 15,000 years ago.

På den fjärde dagen bestämde sig Polly för att klättra Halvkupolen. Inte på den berömda kabelvägen uppför baksidan (den var ändå stängd för säsongen), utan i luften. Halvkupolens norra sida reser sig nästan rakt upp från dalens botten. Det är 1 500 meter av slät granit, polerad av en glaciär för 15 000 år sedan.

She started at first light. She flew from a pine grove near Mirror Lake and climbed slowly in spirals.

Hon började vid gryningen. Hon flög från en tallskog nära Mirror Lake och klättrade långsamt i spiraler.

At three hundred metres up, she joined a flock of white-throated swifts. There were dozens of them. They were the fastest small bird Polly had ever flown with. They flashed and screamed past her. Polly was the slowest bird in the air. The swifts did not seem to mind.

På trehundra meters höjd anslöt hon sig till en flock vitstrupiga seglare. Det var dussintals av dem. De var de snabbaste små fåglar Polly någonsin flugit med. De blixtrade och skrek förbi henne. Polly var den långsammaste fågeln i luften. Seglarna verkade inte bry sig.

The wind picked up at five hundred metres. The granite was already warm from the sun. Warm rock heats the air above it. Hot air rises. Rising air lifted Polly. She climbed in long arcs, letting the rock do the work.

Vinden ökade vid femhundra meter. Graniten var redan varm av solen. Varm sten värmer luften ovanför. Het luft stiger. Den stigande luften lyfte Polly. Hon klättrade i långa bågar och lät stenen göra jobbet.

Halfway up, she rested on a small ledge. From there she could see the cable route. The metal cables lay along the bare rock like a long thin spine. They were closed for spring. By July, hundreds of people a day would climb them.

Halvvägs upp vilade hon på en liten avsats. Därifrån kunde hon se kabelvägen. De metalliska kablarna låg längs den bara stenen som en lång tunn ryggrad. De var stängda för våren. I juli skulle hundratals människor klättra dem varje dag.

At the top, the granite was flat. A hundred metres across, slightly tilted, with a few small piles of stones where humans had marked their summits.

På toppen var graniten platt. Hundra meter tvärs över, lätt lutande, med några små stenrösen där människor markerat sina toppar.

She walked to the edge of the diving board, the famous overhanging slab, and looked down. The valley was a small ribbon below. El Capitan was so close she felt she could fly to it. The trees on the canyon floor looked like fuzz.

Hon gick till kanten av dykbrädan, den berömda överhängande plattan, och tittade ner. Dalen var ett litet band nedanför. El Capitan var så nära att hon kände att hon kunde flyga dit. Träden på kanjonens botten såg ut som ludd.

She stayed at the edge a long time. Then she pushed off the lip in a small calm dive and pulled up almost immediately to glide along the curve of the dome on the way down.

Hon stannade vid kanten länge. Sedan sköt hon sig av kanten i ett litet lugnt dyk och drog upp nästan omedelbart för att glida längs kupolens kurva på vägen ner.